Premiär för Slöseriskolan

Varför finns det slöseri med skattepengar? 

Den frågan ska vi utforska i Slöseriskolan – fyra nyproducerade filmer som kommer att släppas under januari.

Första delen handlar om de fyra sätten att spendera pengar på. 

Som ekonomen Milton Friedman konstaterade finns det bara fyra sätt att göra av med pengar på:

1. Du spenderar dina egna pengar på dig själv.
2. Du spenderar dina egna pengar på någon annan.
3. Du spenderar någon annans pengar på dig själv.
4. Du spenderar någon annans pengar på någon annan. 

Vad skiljer de fyra sätten åt? När kommer du att vara som snålast? När är risken för slöseri som störst? Och blir det någon skillnad om vi byter ut ordet ”du” mot ”politikern” eller "fondförvaltaren"?

Ett forskningsexperiment för några år sedan visade att vi tar större risker med andras pengar. Deltagarna fick välja mellan att delta i två lotterier. Det ena erbjöd medelmåttiga vinster, men var å andra sidan ett säkrare alternativ sett till oddsen. Det andra lotteriet skulle sannolikt leda till en blygsam vinst, men erbjöd också en liten chans på storvinsten.

Resultatet visade att människor undvek risker och valde det säkra alternativet när de spenderade sina egna pengar. När de däremot hanterade någon annans pengar var beredda att ta större risker.

Och hur är det när kommunpolitikerna i Falun bestämmer sig för att satsa 100 miljoner kronor på att renovera hoppbackarna, eftersom politikerna tror att skid-VM är en bra affär för kommuninvånarna?

Eller när kommunikationsavdelningen på Arbetsförmedlingen betalar 125.000 kr till pr-företaget Baluba för en spökskriven debattartikel som är så dålig att den inte blir publicerad?

När politiker på olika nivåer i samhällspyramiden beslutar om generösa politikerpensioner till varandra?

För några år sedan gjorde jag dokumentären "Överdos – en film om nästa finanskris". Den handlade om anledningarna till finanskraschen 2008, hur de upprepades i krishanteringen och varför vi fortfarande kan vänta oss att det värsta ligger framför oss. Ett av problemen var att Wall Street spenderade någon annans pengar, utan att behöva ta konsekvenserna. Gick det bra tog de hand om vinsten, gick det dåligt fick skattebetalarna ta hand om förlusterna. Morötterna fanns, men inte piskan.

Vilka morötter går politiker och byråkrater igång på? De som spenderar över hälften av allt som produceras i Sverige?

När politikern investerar pengar i ett projekt får hen klippa bandet. 

När politikern satsar pengar på ett särintresse får hen klapparna i ryggen. 

När politikern höjer bidragen får hen rösterna. 

Byråkraterna då? Om de gör politikerna glada får de inte bara behålla jobbet, utan kanske till och med en löneförhöjning. Spendera! Om de lägger pengar på att övertyga politikerna om att de behöver mer pengar får de större budgetar. Spendera! Inte konstigt att byråkratin växer.

Och om byråkraterna får tråkigt kan de ju alltid ha en James Bond-festGrand Hotel med inbjudningskort i plexiglas. Spendera! Det var ju ändå det billigaste alternativet, särskilt om man momsfuskar litet.

Risken för slöseri är som störst när någon annan spenderar pengar på någon annan. Det är första lektionen i slöseriskolan.